varför skulle jag bli så misslyckad
jag ler på utsidan men ni vet knappast vad som döjer sig inom mig,
jag känner mig misslyckad och onödig,.
jag har varit med om mycket fast jag lär mig aldrig nånting
jag har hört allt för många rykten
jag vet inte vem jag kan lita på
jag har aldrig orken att stiga upp på morgonen om de inte vore för dig
jag vet inte om du älskar mig lika mycket som jag älskar dig
jag kände fler personer då jag inte var som jag är nu
jag har tagit emot mycket skitsnack och aldrig visat hur ledsen jag blivit egentligen
jag känner mig utstirrad om jag går förbi någon
ni får kalla mig vad ni för jag börjar bli ganska van
det är bara säga vad som helst jag har inga känslor och jag blir aldrig sårad*
jag orkar snart inge mera men vem fan bryr sig..
men jag har världens bästa vänner <3
